Jag hade tänkt mig en paus från bloggandet i några dagar, men det funkade inte. Efter gårdagens inlägg fick jag en ny energi och ännu mera energi för all respons jag fick för att jag kanske skulle sluta och för att jag inte skulle sluta!
Alla fina ord som NI skrev. All pepp. Det betyder så oerhört mycket för mig ska ni veta, så tillsist satte jag mig och grät en skvätt. 

Jag har funderat hela dagen på hur jag ska göra. Ska jag fortsätta blogga? Ska jag lägga ner alltihopa, gå vidare i livet och ta vara på livet, utanför? Ge mera tid till familjen, vännerna och framförallt skolan? 

Det är en svår fråga för mig. 

Jag vet att det skulle gå så mycket bättre i skolan om jag ger det ännu mera tid och inte mitt upp i allting behöva tänka på bloggandet, dock är det så himla svårt då jag oftast har massa tankar inom mig som hänt under dagen, som vill ut och som jag behöver bearbeta.

Jag skulle kunna ge kompisarna och familjen så himla mycket mera tid och framförallt mera kärlek, visa mer respekt och omtanke till dem än vad jag gör just nu. Nu går tankarna iprincip bara på bloggen...och det ska jag låta dem göra också!

Det här är jag. Jag vill det här mer än någonting annat och varför ska jag då sluta? Jag vet att det här är så himla rätt, jag vet det, men ändå så kommer den känslan "jag kanske ska sluta!"

Men sådan är inte jag. Jag har så himla mycket tankar inom mig, framför mig och mycket i skolan. Det drar ner min energi och lust, men oavsett hur mycket jag har i huvudet och framför mig kan det inte stoppa mig. Ibland måste man släppa allting och göra det som man tycker om, inte sant? 

Jag ska ge mig på det här igen, en gång för alla. Dock har jag lite förändringar som jag ska göra. Självklart vill jag ge bloggen allting jag har, hela mitt liv om jag skulle kunna det, men i nuläget funkar det inte. Jag har en hel framtid framför mig som jag måste fixa innan och den står prioett på min lista. Nästa kommer bloggen OCH ni! 
Jag ska försöka att ge bloggen all tid jag har och kan till övers, försöka fixa bloggandet varje dag och uppdatera er regelbundet. Dock har jag andra problem som stressar mig enormt, det är att titta in på ERA bloggar och tacksamt svara på era kommentarer - tänkt mig att jag då ska ha två dagar i veckan som jag "bara" sitter och blippar med det istället för att sitta varje dag och hålla på nätterna ut med det och inte orka upp dagen efteråt till skolan. Självklart tittar jag in på era bloggar så ofta jag kan och så ofta tiden räcker till!  Ni är ju mina babes. NI som förgyller mina dagar. Som gör så att JAG är den jag är och KÄMPAR för det jag vill komma till! Om ni bara visste vad ni gör mig glad och visste vad jag kämpar till just nu (hemligt)  

*Ler stort*

Jag är grymt taggad på att köra igång "igen". Att lära känna ER, ÄNNU mera! Visa vad jag kämpar för och bannemej inte ger mig i första taget!

Tack för allt stöd. Tack för era pepp. NI är underbara!!!

Nu jävlar. 2015, nu kör vi på ett tredje år. 

Önskar er en fin dag!<3

• När folk varken sätter ut punkt, komma, utropstecken eller, speciellt ett frågetecken i en FRÅGA!! Vad har folk för problem med det? Gör om, gör RÄTT!
• Att dricka vatten efter att jag borstat tänderna. Jag kan verkligen inte det! Det är SÅ obehagligt...och om jag MÅSTE dricka tar jag varmt vatten och dricker...xD 
• När man haft tofs på sig hela dagen och när man sedan ska ta ut den så gör hela hårbotten ont. Känns som att man bara kan skära av hela huvudet och just i den situationen känns det som att man nuddar huvudet hela tiden.. 
• När folk SPAMMAR följförfrågningar på Instagram ÄVEN fast man tryckt nej - Ett nej är ett NEJ, lär er det!