Snart är det vår tur igen att ge bort en ängel. En klar stjärna som snart kommer lysa uppe i himlen. Se ner på oss och skänka oss lycka och glädje, men det kommer inte bli densamma lyckan och glädjen, utan dig. 

Att veta att du snart är borta gör så ont inom mig. Det känns i hjärtat.

Att jag aldrig kommer få se dig mer. Inte få höra dina konstiga men ändå roliga jamar, klappa dig och gosa mig in i din päls. Det gör ont...

Vi ska låta dig vara kvar i några månader till så att du får känna av lite sommar då du verkligen älskar den. Göra din sista önskan sann.

Därefter blir det ett farväl.

Jag hatar den här sitsen. Speciellt när jag vet att jag kommer må dåligt och massa tankar kommer inom mig..

Jag vet att du kommer få det underbart uppe i himlen, men här, utan dig. Det blir svårt. 

Hatar dem här tårarna... jag trodde att 2015 skulle bli ett bra år, men efter det här. Nej. 

Jag har haft en hoppig dag. Mycket som hänt, många händelser. Mer än på länge och mer än jag säger till er.

Småpysslat lite hemma, varit hundvakt till Harry - han rymde hemifrån så mamma och jag var tvungen att springa ut och leta efter honom.

Blev så jävla rädd att något skulle hända honom, men på samma sätt arg, både på honom och på mamma som inte hade koll på honom! Mamma hittade honom tack och lov. Blev så himla förbannad så jag sprang in och låste in mig på mitt rum och började böla. -Det var för att jag fick sådan panik för att han var borta, liksom tänk ifall nåt hände honom eller att han bara inte kom tillbaka, sen för att Sara och Ida precis kommit hem när jag kom tillbaka. Skämdes så jävla mycket. 

Gått på en promenad med dem små grynen och sprang lite granna. Pluggat och det gick mycket bättre idag att läsa på då jag var ensam hemma och jag läste högt för mig själv.

Imorgon är det sista pluggdagen, jag kan INGENTING, men jag får försöka se det så positivt som möjligt iallafall. 

(Kommer bli dålig uppdatering imorgon, måste koncentrera mig så mycket jag kan!)    

Nu ska jag ta tandborsten och sova. Godnatt!<3

Detta är ett tidsinställt då jag idag måste plugga och säkert fixa med lite andra saker...hoppas iallafall att NI får en fin lördag!<3 

Jag sköter mig faktiskt väldigt bra i skolan, om jag får säga det själv! Jag sitter tyst på lektionerna och lyssnar på vad läraren säger, arbetar och pillar inte med mobilen, om inte läraren springer ut en snabbis för att hämta något. Dock är jag inte som dem andra som BARA sitter med mobilen och pillar även fast läraren skäller ihjäl dem! Sånt respekterar jag verkligen inte när folk BARA sitter med mobilen och inte arbetar - liksom, varför är ni då i skolan? 

Jag är inte direkt någon person som räcker upp handen varje lektion, hela tiden, dock skulle det behövas då jag oftast KAN - men det gäller att våga, våga visa personer att jag inte är så dum som jag ser ut att vara, men då kommer det andra felet. Jag är så jä*la rädd för att det ska vara fel och eller att folk ska skratta.. visa att min röst också få vara hörd.

Jag vet att jag skulle få så mycket bättre betyg om jag bara räcker upp handen mera och försöker, men jag är för feg. Dock förstår jag inte på mig - om det är fel - vad gör det? Då visar jag ju bara att jag FÖRSÖKTE, och är inte det bättre än att BARA sitta och lyssna? Sedan om folk skrattar, det är inte DIG det är fel på, utan det är dem som skrattar det är fel på! Liksom, vad kunde dem som inte räckte upp handen och skrattade? Nej juste, ingen-jävla-ting!

Blir så frustrerad när jag tänker efter hur sanna dem meningarna var!

Wow. Att det bara kom så där rätt uppochner! Hm..nej nu får jag försöka räcka upp handen för vad kan gå fel?

När det gäller pluggandet i skolan så sköter jag det bra, lite överdrivet ibland då jag nästan går in i väggen för hur mycket vi bara får över oss och hur svårt det än är. Jag kämpar nästan varje dag med pluggande, börjar nästan på direkten när jag kommer hem och avslutar nästan när jag ska lägga mig. Usch. 

Jag är ändå stolt över mig som kämpar så för skolan. För framtiden. Att jag en dag kommer stå i MITT hus med en kille och ha ett JOBB! Tänka "Jag lyckades!", "Jag kom dit jag ALLTID velat". Nej det är stort, ryser när jag tänker på den tanken!   Happysmile!!!

HAHA gett den blicken MÅNGA gånger!